Befrielsen är här
Förmiddagen gick med kli och telefonens alarm ringde till slut strax innan lunch. Vad är väl två dygn kan man ju verkligen tycka? Två dygn med kli på ömtålig hud är ingen lek, men ändå greppbart för det är klart att jag har perspektiv till att det finns
bra mycket värre saker. Tänker ofta på min Wera som inte bara hade ett nät som kliade under sin barncancertid.
Tacksam för mycket trots allt som livet bjudit på.
Befrielsen var skön.
Nätet åkte i soporna för jag tyckte inte att det skulle sparas till årets julskinka.
Dagbok för de två dygnen skrevs lite småtorftigt.
Eftersom jag inte får köra bil så kom Johan och hämtade påsen med sladdarna, dosan och dagboken på lunchrasten för att åka och lämna tillbaka utrustningen.
Klev ut från jobbet vid fem med lurar och redan inne på Teamsmöte via mobilen för ett extra insatt styrelsemöte. Strax under en timme senare slutade ett mycket väl förberett möte som jag med lite halvtaskig videouppkoppling
ändå kunde följa. Mina frågor som jag själv hade var jag inte ensam om, men några andra hann före. Frågetecken rätades ut och det kändes som en mycket värdefull tid detta extramöte gav.
Strax där bakom brukar vi annars mötas för möten på Barncancerfonden.
Så länge sedan det var ett fysiskt möte i Stockholm och så snabbt jag lärt mig att detta är det sätt som är bra. Visst att det finns jättemånga fördelar med att vi alla kan ses digitalt. Alla kan ansluta hemifrån vilket verkligen är tidsbesparande
för resorna till och från mötena har tagit mycket tid för oss som inte bor i storstan. Det jag ändå saknar är de där riktiga mötena, det sociala och att få möta varandra. Saknar kramen och de där extraorden vid kaffeautomaten "hur
mår du?" och "kul att se dig",
Alltid lika magiskt med regnbågar.
Vi närmade oss Stockholm och det flöt på fint tills vi fick köra en avstickare för att slippa stopp efter en olycka.
Kom ut på stora vägen strax innan kvällsrestaurangen McDonalds i Upplands Väsby. Smidigt med snabbmat ibland.
Jag är tacksam för att båda våra ungdomar följer med oss upp till fjällstugan nu. Johan ska jobba hos fjällkunder och jag ska sitta med mina elever via Meet i morgon. Så visst är det fantastiskt att man kan jobba på distans bara man har uppkoppling.
Tacksam att vi har fiber i fjällstugan.
Det är bara att plocka fram saker man är tacksam för. Det boostar mig.
Jag är tacksam för stora som små saker.