Veckovild

Hur är det möjligt att tre dagar bara svischar förbi och inget har egentligen hänt? 
Vi har varit i fjällstugan för att fixa och styra och ingen endaste vandring blev det förutom en lingonris i snöslasket och några pannlampspromenader. Så igår kväll kände vi typ "va är det måndag i morgon redan?"
Idag tog jag en lunchpromenad upp till Utsiktsvägen, men total avsaknad av utsikt. 

(null)
Bakom granen brukar man annars se Katrina Klövsjös skidbacke och i dalen Klövsjön och byn. 

Molnen låg lågt idag så det var en känsla av att gå rakt in i dimman och det droppade från kepsskärmen. Glasögonen blev blöta trots skärm för luftfuktigheten var verkligen hög. 

(null)
Passade på att lyssna på en bok om dyskalyli och specifika matematiksvårigheter där jag gick. 

Skönt att få till en promenad samtidigt som jag kan lyssna på en jobbrelaterad bok. Dagens träningspass uppför backen och sedan nerför. Kul att bo på en sluttning där det är backigt åt alla håll, gratis träning det. 

(null)
Dessa husägare är jag imponerad av. 

De tjärar sin stuga på riktigt vis med tjära och värme. Det kommer bli så snyggt. Då kan det omöjligt gå lika snabbt som för oss som körde färdig tjärvitriol som "bara" blaskades på i två omgångar. 

(null)
På fjället mittemot oss är det vitt. 

Snön som föll igår och i morse ligger inte kvar för här har vi tre plusgrader, men jag är så tacksam att jag fick vara med på den första snön här uppe i Vemdalsfjällen. 

(null)
Påfylld med fjälluft gick eftermiddagen snabbt vid min arbetsplats. 

Sedan stängde vi ner fjällstugan och tömde de kylvaror som inte klarar sig till nästa gång vi kommer upp. 

(null)
Hej då fjällstugan. 
Längtar till nästa gång redan. 

(null)
Regn och uppehåll under bilfärden neråt. 

(null)
Min mamma

Blev så glad för ett MMS som kom från min kära mamma. Hon skrev att hon hade haft min två-meters figur till sin hos sig och Uffe. Hon hade bakat bullar till kaffet. Bilden jag fick var självklart med på, men den får jag inte dela med mig av vet jag sedan gammalt. Hans knä får han allt bjuda på för det redigerade jag visst inte bort. 
Fint att se att en snart 22-åring kan åka ut och fika hos sin mormor på 80 år. Jag tänker ofta på alla mina samtal jag haft med min mormor och morfar under min egen uppväxt. Vilket fantastisk rikedom jag fick både vad det gäller generationsöverlämnande och den trygghet det var. Detta mycket genom att vi bodde bara ett par gator ifrån varandra och att jag kände mig välkommen närhelst jag ville. Var välkommen ända in i deras skafferi att husera fram mellis eller vad jag önskade. 
Jag behöver stanna upp ibland och tänka på att det var många bra saker som skedde i min uppväxt som blir unikt av att ha sin släkt nära och som då vill vara delaktiga. Min mamma har verkligen försökt även om vi inte bor i samma by. Mina barn har aldrig kunnat gå dit spontant, men mamma läste läxor med dem varje vecka vilket bundit band. 





Stannade upp och tänkte positiva minnen. 
Plocka fram några du med, det är skönt!






Visa fler inlägg