Släcka bränder

Ofta använder jag nog uttrycket att släcka bränder, men idag har jag fått öva en hel del på det.  Arbetslaget har delat upp sig under två dagar för att göra heldag ute på Räddningstjänstens övningsfält. Lärorikt, repeterande och många tankar om hur människor dagligen räddar liv utanför sjukhusväggarna, där jag mest fått inblick. Så bra att de delar med sig av sin kunskap och erfarenhet så att vi kan förhindra stora bränder genom att snabbt agera eller faktiskt göra livsuppehållande HLR tills ambulans kommer till platsen. 

(null)
Först teori

(null)

(null)

(null)
Snygga målningar

(null)
Sedan gick vi till slottet...

(null)

(null)

(null)

(null)
...för praktik. 

(null)
Lunchdags

(null)
Buffé på flygplatsen

(null)
Tacksam att jag fick "rädda" cykelkillen som inte andades så att jag fick testa hjärtstartaren själv. 

(null)
Carina förevigade oss i vår räddningsinsats. 

(null)
Det är en sak att titta hur någon gör, så detta att få göra själv kändes meningsfullt. Bra team med Yvonne och Cecilia. 

(null)

Tack för en bra dag!


(null)
Kontrollerad eld till kvällsmaten. 

(null)
Härliga sommarkvällar. 

(null)
De där få regndropparna har fått ännu fler Riddarsporrar att skjuta i höjden. 

(null)

(null)

(null)
Ormbunkarna bakom är bra majestätiska också. 

(null)
Fler än jag som gillar tistlar. 

(null)
Blåbärsjakt 

(null)
Nowa söker verkligen av blåbärsriset efter något litet ynka blåbärskart. 

(null)
En liten nyckel. 



Skön avslutning på dagen med en skogspromenad både för att få röra på mig och även för den underbara naturupplevelse som skogen ger mig gång på gång. Ett lugn i vardagen och en enkel träningsform som passar mig. 



Tack för igår, allas ord, de betyder massor för mig. Tack för att ni läser!

💜💜💜








En dag jag minns

När inte nya minnen kan skapas kring ett barn som gick alldeles för tidigt så blir det lätt att man håller lite extra på minnesdagar. 
Den 11:e juni är en sådan dag för mig. En dag jag minns alltför väl för det är dagen då vi ordnade med ett sista fint farväl av Wera. Ett "läjla" (Weras östgötska) hej då. 

Vi önskade att alla kom i de sommarkläder de hade och inga svarta kostymer med vita slipsar. Vi i familjen tog en lila ton. 
Jag minns dagen som fruktansvärt jobbig då jag verkligen försökte få till en dag att minnas för mig själv, för min familj och för Weras klasskompisar och alla våra vänner. För de flesta var detta deras första begravning och definitivt den första barnbegravningen. Jag visste att sorgen skulle få en massa plats i mitt hjärta och i min kropp senare, när jag gav den tid. 
Musik som Wera gillade med allt från Rammstein till Mojjes "Vart ligger landet där man böjer bananerna?" och de älskade sjukhusclownerna kom och letade efter Wera som redan åkt före till paradisön. 

Jobbet först idag. 
Lunchen idag intogs i en grönskande trädgård. 

(null)
Vindruvor

(null)
Persikor 

(null)

(null)
Valnöt och grönkålspaj smakade toppenfint. 

(null)

(null)
Rabarberkaka med vaniljvisp för alla som önskade. 

(null)

Ett varv in till gymmet för att få ihop lite steg. Jag har och kommer nog aldrig att få något som helst behov av att prestera tidsmässigt mer än att jag håller ofta igång en timme när jag konditionstränar. Hur snabbt det går är inte det viktiga för mig utan bara att jag tränar. Alla är vi olika och gillar träning på olika sätt. Träning för mig är ett må-bra-piller och det behövde jag idag. 

Minnen:
(null)

(null)
Wiktor och Alwa bad om att kistan skulle öppnas och så fick det bli innan alla anlände. De närmaste fick säga hej då och syskonen klappade och pussade så hjärtskärande på sin lillasyster som låg där i den lilla kistan under en mjuk lila fleecepläd. 


(null)

(null)

(null)

(null)
Det är fint att ha fotoalbum att bläddra i. 

(null)
Idag kom detta... Ett sätt är att vara Barnsupporter och du väljer själv vilken summa. Jag hoppas dock att Wera Isakssons sparbössa på barncancerfonden.se/7020 ska komma upp i sitt mål. 





Minns med kärlek. 



Tårtkalas

Tårtkalas en torsdag blev det visst på jobbet idag. På förmiddagsfikat bjöd vår Eva på en vacker sommartårta och till eftermiddagsfikat så bjöd skolan på frukttårta. Det var vackra skapelser att beskåda och mina kära kollegor mumsade på. Trevligt när gemensamma fikastunder blir av i ett rätt så stort lag. 

(null)

(null)
Förmiddagsfikans tårta. 

(null)
En snabblunch på Parken innan det var dags för en halvdags utvärdering. 

(null)
Trefikats tårta. 

(null)
Kvällens mötesplats, inne på Ronald McDonald där vi lånar ett mötesrum till våra styrelsemöten. 

(null)
Som ett välkomnande hem. 

(null)
Vi känner oss välkomna hit och det känns fint att mötas här nära sjukhuset där vi alla spenderat många, långa och jobbiga stunder. Några av oss bodde på Ronald för att på något sätt kunna hålla samman familjen under den långa sjukdomstiden. 

(null)
Vi jobbade på att få in Skype i god tid för att de söderöver ifrån vår styrelse skulle kunna deltaga, men det fick sluta med FaceTime. Teknik ska bara fungera. 

(null)

(null)
Mötesrummet efter avklarat möte.  

(null)
Lämnade huset när det fortfarande var ljust. 



Imorgon är det återigen fredag, dagarna bara svischar förbi. 
Skönt när det fläktar...







Visa fler inlägg