Måndag och höstpremiär

Regn och blåst denna augustimåndag. Det var nästan lite läskigt att åka till jobbet idag med allt vatten som inte hann rinna undan på motorvägen. Dagen sprang iväg och vi fick höra många positiva kommentarer om lägret som vi var på förra veckan. Roligt att eleverna säger det, för vi hade lagt ner en hel del jobb med logistik och planeringar av diverse saker och då är det värt att ha gjort det. Deras föräldrar hade så snällt ställt upp med skjutsar och några vuxna hade plockat ut semester för att de skulle kunna hjälpa till, fantastiskt! Inte bara vi lärare alltså som var nöjda och vill gärna åka med detta gäng igen.

 

Roligt är också när det ligger paket i brevlådan.

 

Efter höstpremiären, semesterledig som jag har varit, som receptionsvärd på Friskis & Svettis så tog jag en tur på löpbandet i värmen. Jag varvade 1 km jogging med 1 km pw i en timme och det kändes som lagom ansträngande. Lite av intervallträning får man väl ändå säga, tycker Carina och jag.
Jag är väldigt skeptisk till hur jag ska kunna genomföra Bråviksloppet på lördag, men får jag lunka i några timmar utan att de stänger målet ska det kanske gå. Som längst har jag bara lunkat 8-9 km och det är lite lite lite för lite. Träningen har av diverse orsaker kommit av sig, mest lust är det nog och en del värk i ryggen och huvudet. Allt blir inte alltid som planerat utan man får helt enkelt gilla läget och tänka på kroppen först. Det hade ju även varit skoj om någon hade lunkat med mig som sällskap för då blir inte sträckan så märkbar med lite snack utmed vägen.

 

Andra och sista gången jag har min yogastudio i uterummet för i morgon börjar fixet. Det är verkligen lyxigt att ha en stor yta om man inte kan vara ute på altanen, som jag tycker allra bäst om. Jag körde en hel del vridstretchövningar för att hjälpa min rygg att räta ut sig och dessutom alltid på båda sidorna även om den ena är svårare/stelare. Några poses kom med på bild.

Ibland kan man verkligen känna sig nere och inte tillräckligt bra, men som Lotta min kollega alltid säger så finns det de som har det värre. Kerri Verna, den vackra yogatjejen på flera sätt, som jag först började följa på Instagram skrev så här i dag:

 

Träning i någon form får mig att må bättre och bli så otroligt glad och tacksam över livet, som vi ibland tar för givet.

Söndagspyssel

Uterummet tömdes på allt och jag fick en alldeles egen yogastudio. Nej så var det ju absolut inte tänkt. I veckan kommer snickaren Stefan, Johans bror, hem till oss för att hjälpa oss lite med det rummet. Ett rum vi använt så mycket mer än vi någonsin kunnat tro, så därför behövs lite mer fix.

 

Vad stort det kändes när allt försvann ut ur rummet... Detta blir en ny FÖRE-bild och vet inte när EFTER-bilden kommer?!

 
 

...och hamnade i vardagsrummet. Tur att vi är vana vid den lite rörigare inredningsstilen.
More is more, eller?

 

Gott att ha egen müsli där jag vet vad som jag har plockat i.

Efter tömningen av rummet kom regnet och då passade jag på att göra lite müsli av vad som fanns hemma. Doften av vaniljpulver och kardemumma lockade upp sonen som trodde att det var bullbak på G. Han bad om scones till eftermiddagsfikat när vi hade hämtat hem Alwa från stan. Hon har varit på Liseberg med Barncancerfonden Östras ungdomsgrupp.
På vägen hem stod matshopping på att-göra-listan, men det blev desto mer klädshopping till oss alla tre som var med. Kul med shopping till hösten. Byxor och skjorta till mannen, kappa och byxor till Alwa och kjol, klänning och toppar till mig. Lycka med påsar!

 

Jag äter egentligen inte sötsaker, men marmelad på scones ska det vara för att det ska vara scones enligt mig.

 

Vilken härlig plats att yoga på när regnet smattrar på plåttaket och jag har gott om plats och tåliga väggar att ta mig upp emot. Så här vore ju toppen att ha, en yogastudio hemma. Nu kommer det snart att bli till en byggarbetsplats, men jag får väl passa på så länge.

 

Blev rätt så trött i armarna så den sista Eight Angle Pose blev lite vek.

 

Träning hemma är inte fy skam!

 

Wreta Gestgifveri

Styrelsemöten för Barncancerfonden Östra har vi jämt fördelade över året, där vi har varit på Ronald McDonald Hus i Linköping och även ett möte hemma hos mig. De som bor i Kalmar har varit med via Skype för avståndets skull då vi håller vanliga styrelsemöten på vardagkvällar efter jobben. Detta möte behövde vi ha under en längre stund för att ha vanligt styrelsemöte, genomgång av det styrdokument vi arbetar efter "Handledning för styrelsen" och göra ett jobb kring "nu - vad vill vi?".

Vi enades om att droppa in på fredag kväll, igår, till Wreta Gestgifveri efter våra ordinarie jobb för att hinna vara lite sociala, lära känna varandra och vara redo för en hel dags möte under hela lördagen.
Jag hade hämtat upp Camilla från tåget och en väska från vår cykelman Johan. Vi tog oss en sväng förbi Svärtinge för att hämta upp fler BU CANCER-armband innan vi rullade mot vårt mål.

Malin och Niklas Hellsing, som äger och driver stället som vi tidigare haft julgransplundring på, är fantastiskt trevliga och tar väl hand om sina gäster tillsammans med sin personal.
Köket serverar underbart god mat och husen är smakfullt inredda i lite gammal stil med mycket Oscar & Clothilde-inredning. Hit kan man åka för att bara koppla av eller ha konferens i större eller mindre sällskap.

 

Stora byggnaden med reception, kök, matsal, rum på övervåningen och det lilla huset där några av oss bodde.

 

Alla möten som vi har är självklart alkoholfria, men eftersom vi på fredagskvällen hade bestämt oss för att sammanstråla för att på ett ledigt sätt umgås så var det helt legitimt att köpa sig ett glas rosé och sippa på ute i den varma sommarhettan. Denna värme hade vi inte ens i somras när det var som varmast.

Ljuvligt med sommarvärme under ett parasoll.

 

Alla samåkte inte...
Johan cyklade istället.

 

Niklas är sommelier och därför blev det provning, men av tre sorters Cola och av tre sorters ostar. Vi delades in i två lag och tack vare mina kära lagmedlemmars kunskaper om läsk så vann vi den grenen och ostgrenen också.

 

Vacker dukning i vackert rum.

 

Finaste styrelsen som inväntade middagen.

 
 
 
 

De flesta av oss köpte till ett vinpaket som var anpassat till den goda maten. Sotad lax till förrätt och oxfilé till huvudrätt.

 

Det är roligt att gå runt i huset och titta på all inredning och vill man handla sig något i liknande stil så kanske det finns i den lilla butiken vid receptionen.

 

Den som önskade handla sig starkare dryck var det kakelugnen som gällde.

 
 
 
 

Nyponsoppan var inte Ekströms.

 

Varmt och mysigt var det när vi flyttade ut på altanen till efterrätten och när vi sent sedan skulle gå och lägga oss var det fint upplyst på husen.

 

Alla rum är olika i inredningen, vilket skapar en hemtrevlig och lite gammallyxig atmosfär.

 

Solen gick upp över Wreta och vi skulle bjudas på morgonyoga med Yoga Living, Jenny Lindberg.

 

Skön start där det blev både lugna och några lite mer fysiska delar.

 

För många var det premiärmöte med yoga och vi pratade efteråt om hur skönt det kändes och hur bra det skulle vara att kunna ge våra sjuka barn och trötta föräldrar möjlighet till denna sköna upplevelse. Att ge sig själv tid, tid att stretcha, tid att landa i sig själv och tid att andas vilket verkligen kan hjälpa till när det ska stickas och när saker smärtar i kroppen.

 
 
 
 

Frukosten satt fint efter yogan, men det blev ingen långsittning eftersom vi hade ett möte som skulle börja.

 

Mötet kunde börja och vi satt fram till halv fyra med ett avbrott för lunch.

 

Fina tallrikar, bestick och god Caesarsallad och rödspätta med korallalger, eller något liknande, från La Côte d'Azur. Mötet fortsatte direkt efter lunchen.

 

Jag avslutade det långa mötet och är stolt över att få vara en del av denna styrelse som vill kunna hjälpa och stötta barn med cancer och deras familjer. Många tankar och idéer spånades det på för att det ska bli ännu bättre och fortsätta arbeta med det vi tror på. Familjer som hjälper familjer och som själva levt i liknande situation. Det stärker att få träffa varandra och att kunna lyssna på varandra.

Armbanden plockades det med och flera av mina styrelsevänner köpte innan Camilla tog påsen för att ta med hem till Kalmar för att sälja på Walk of Hope. Det är fantastiskt att armbanden säljer så otroligt bra och att det skänks till Barncancerfonden Östra. Ett fint armband för en god sak.

Jobba idéellt en helg kan vara väldigt jobbigt, men otroligt givande och med så mycket värme som skickas ut är det värt varenda minut. God rabarberkaka avslutade vi dagen med innan bilarna och cykeln rullade.

 

 

Kommer somna gott och kanske drömma om Wreta Gestgifveris goda mat och gemyt!

 

 

Visa fler inlägg