Första da’n
"Bläddrade" igenom mailkorgen.
Planerade med min kollega Kerstin fram till lunch då vi, Viktoria och Carina gick till Paradis du Liban som ligger på parallellgatan till skolan.
Underbar glädje att börja jobba och få äta med kollegorna.
Köade efter jobbet för att hämta ut nummerlapparna.
Nummerlapparna till årets VikboVända nu på lördag hämtades utanför Rå’s lokal i kvällssolen. Elmina och Frida loppets fina arrangörer till det goda och trevliga loppet ute på Vikbolandet stod och prickade av alla som köade. Ett matmarathon där
man kan springa, cykla eller köra en duo-klass. Duo-klassen innebär att man är två stycken och har en cykel som man turas om att framföra medan den andre springer.
Johan och jag har varit med alla år och tagit varsin cykel alla gånger. Det är det minst jobbiga när man inte har tränat.
Barnen får ett eget lopp innan så hela familjen kan vara med på något sätt.
En liten räkning som jag gärna betalade.
Helikopterflyg och akutmottagning efter min olycka på fjället behövde jag verkligen. Det är inte varje dag man helt plötsligt behöver HLR för att man inte andas. Tack sjukvården!
Helt slut efter första dagen, efter fyra veckor mestadels i fjällstugan. Huvudet är slut. Matlagning och snabb matshopping. Vardag.
En kväll som fick avslutas vilandes i soffan.
Huvudet har fått många intryck idag.
Vila är det enda.
En dag i taget.