Sångbäcksfallet
Vi hade bestämt oss för att ta Sångbäcksfallet för att Johan skulle kunna hoppsa med sina kryckor dit.
Under frukosten kom de fyrbenta förbi och lade sig sedan att vila på granntomten. Renar som såhär sommartid går fritt omkring i området är väldigt trevligt. De är inte jätterädda för oss som har hållit på att måla och fixa utan har mest verkat nyfikna
på vad vi håller på med.
Så kom då dagens första droppar, men lååångt ifrån de sista för dagen.
Granntomten fick ge renarna lite vila och fräscht bete.
Sängbäcksfallet ovanifrån.
Med kryckor kan man komma nära...
...stupet och över trädtopparna.
I en bergsskreva bredvid fallet häckade ett fågelpar.
Vild gissning är ett par korpar med en unge. Hade behövt se någon flyga ut.
Vi stod på behörigt avstånd, men fick bara se hur de gjorde med sina toabehov.
Skyddad plats även om det kanske är öronbedövande ljud från vattenmassorna dag som natt.
Ett av de fem fall som föreslås när man kommer till Vemdalstrakten och vill ha ett lättillgängligt mål. Lite brant om man går ner vid utkiksplatsen och där blev Johan kvar. Förra gången gick vi ner direkt vid den övre delen av fallet och det tyckte jag
var bättre.
En vägren i vägrenen.
Vi fick sakta ner för en skock får som strövade över vägen. Så otippat.
Regnet höll i sig under dagen och vi bestämde oss lite hastigt och lustigt för att dra hemåt redan idag. Packningen gick visst lite för snabbt och när vi hade rullat en stund kom jag på att jag glömde tömma ett skåp i köket. Hmmm, morrr och skrutt
för den missen, men det kan komma någon annan familj till nytta.
Tanken är att stugan ska kunna ha kryddor stående i skåpet och att man själv använder och fyller på det som tar slut. Alltså fyllde jag på;-)
#ywaPOWER
Skönt med en massa yoga efter bilturen från Vemdalsskalet medan tvättmaskinen får jobba.
Borta bra och det är det hemma också!