Idag var det dags…
Vi tog oss ut i gryningen för morgonskidåkning på Katrinatoppen, vår topp.
Även om det inte hade ljusnat helt så var ljuset vackert.
Skidorna neråt.
Flaket låg öde och vi fick ett fint första åk ner i Ravinen.
Åkte ner och gick in till Carina för att köpa köldtejp till näsan.
Fick väl till’et riktigt snyggt?
Nu var det ju inte för snygghet utan för att skydda nosen som blivit lite mer ful.
Tyvärr kom det in ett lock, ett moln, över berget som medförde igenisade glajjer. Varma händer fick tina rutan innan man ens kunde se backen. Blöta kalla händer pressades tillbaka ner i vantarna och det gick hyfsat att se ett par hundra meter.
Skönt att det då var nästintill folktomt.
Sista åket gjordes för denna semester.
Vi åkte tillbaka till fjällstugan och käkade, tvättade en maskin och plockade ihop oss för att lämna fjällstugan för denna gång. Jag vet tyvärr inte när jag kommer upp igen, men hoppas att jag snart kan vara tillbaka om än för en helg.
Dag 866
Hoan
Ljusnan
Kokar vatten
Efter en vattenläcka i området så krävs kokning av vattnet tills bra vattenprover fås. Stackars alla här som levt i flera dagar med detta att behöva koka vattnet. Tur att avkylningen faktiskt går snabbt nu i kylan iallafall.
Hemma är hemma.
Kram