Turskidorna på
Alwa och Linnea offrade sig och tog de supertunga ryggsäckarna inne i vesslan upp till Jaktstugan.
Vi knatade på uppför och blev omåkta av skidåkare med sina "drag"-hundar. Det såg sååå skönt ut att få den där lilla extra hjälpen uppför.
Det är bara uppför i typ 3 km.
Vi stakade och stånkade på uppför.
Sanna och jag kämpade på.
Vi hörde vesslan komma.
Tjejerna och ryggorna på väg upp.
Stannade emellanåt för att pusta och njuta av utsikten.
Alwa och Linnea hade visst hunnit med en våffla på Jaktstugan i väntan på oss.
Vi fick en fin nerförslöpa som var omdragen sedan vi sist gick den. Kan det vara Viktorialeden?
Den nya dragningen var en mycket snällare lutning än den förra där stålkanterna verkligen behövdes för att komma helskinnad nerför.
Stilla och fridfullt.
Blå himmel
Det grävdes en grop.
Mysigt i eftermiddagssolen.
Jag hade gått med en flaska rött ända nerifrån parkeringen nedstoppad innanför jackan. Kallt vin är inte det godaste tycker jag så då behöver man göra det såhär års.
Gulaschsoppa och ett glas rött i en snögrop en solig februarisöndag är inte så fel.
Vi undrade så varför hundar skällde så, men det var bara väldigt ivriga hundar som ville springa.
Alwa och Linnea pinnade på.
Solen var på väg ner bakom berget.
Vi hade vinden i ryggen och det hjälpte mig nog lite.
Stakade på fastän jag hde medvind eller bidevind och jag såg hur Sanna och Johan gled utför. Får se stakningen nerför som träning.
Skönt att vara framme vid Storhogna Högfjällshotell som var slutmålet för dagens tur.
Blev bjuden på en Irish Coffee inne i vinterträdgården.
Dag 607
Vi åkte hemåt, tände en brasa, satte på Mamma Mia, förberedde maten, Johan grillade och jag måste erkänna att jag var trött.
Kingsman åkte på efter maten för det var inte så mycket mer vi orkade att ta oss för.
Vi låg och åt ost i soffan medan vi slötittade på film. Det blev en skön söndag i fjällstugan.
Skuggor vid fullmåne.
Älsk på att få vara ute.
Har du fyllt söndagen med något du gillar?
Kram