Det sprack upp
När vi kom upp så såg det ut såhär.
Tänkte att nu blir det inte många åk då jag gärna vill se backen när jag kör.
Nästa varv så såg vi hur Sonfjället kom fram ifrån locket.
Tredje svängen upp så såg det bra mycket ljusare ut.
Backarna var superfint preppade och manchestern låg länge denna stugbytardag.
Passet, backen till höger om sittliften, tappade jag räkningen om antalet åk i. Helt ljuvligt att få en backe utan isfläckar och andra skidåkare.
Dag 318 med blicken neråt men med fokus framåt.
Sådär ja nu värmer det.
När solen tittar fram och backarna ligger vita då är det inte mycket som slår detta. Vi hade väl hunnit åka i två timmar så kom Wiktor och Julia med oss en stund.
Dubbel lycka, sällskapet och den rosa soffan.
Härligt att få dagar som denna helg har levererat. Nu hoppas jag att alla med kommande veckas sportlov får fina skiddagar om man är iväg på någon skiddestination.
På flera ställen runtom har det dumpat snö så kanske kan man åka på ett gärde eller ett längdspår som är uppkört. Bara att ta tillvara på vintern nu när den återvänt söder över.
Åkte till fjällstugan, lagade mat och sedan packade vi ut oss i bilen för en bilresa hemåt.
Hejdå för denna gång.
Nu kan man sitta ute vid stugväggen så det får jag se fram emot nästa sväng hit.
Strålande bilväder.
Vår snälle granne hade skottat hela garageinfarten och ingången.
Tack Jacob!
Energiboostad av skidåkningen, fjällstugan och min familj.