Vitt är vackert
Vid Grizzly Express bjöds det på kok-kaffe och bullar. Tack det smakade fint!
Liften upp och väldigt skönt med luva.
Vackert med molnen i dalen.
En av favoritbackarna ser lite annorlunda ut.
Sonfjället i bakgrunden.
Här väntar pölen på att bli till snö i backarna.
Här var det det snäll småsten.
En känsla på snö.
Sedan var det mest mer osnäll sten.
Vackert
Härligt att det varit så ljust idag jämfört med de andra dagarna denna vecka.
Vackert, vitt och stenigt.
Timmerkojan
Snart framme vid raststugan.
En familj grillade korv medan vi valde att sitta inne i raststugan idag.
Det var skönt att komma undan vinden och det blev trångt och mysigt inne i raststugan med flera familjer som ville äta sin matsäck.
Vi fortsatte
Lite mer sten på nervägen mot Stockåflostugan.
Från sten till väta.
Klart vatten även i pölarna här uppe på fjället.
Det gällde att sikta på tuvorna för att inte klafsa i vatten för mycket.
Fastnade en gång och gick ner mig över kängkanten. Det blev blött.
Myrmark
Kanske inte behövt vända mig om för att titta på skylten fast då fick jag se renar som tydligen gått bakom om.
Leden vi gått var ingen vandringsled itan den fina vinterleden. Vi fattade tidigt att leden ner mot Stockåflostugan från Timmerkojan inte var en sommarled som är gångbar utan snö. Det blev ett redigt träningspass med höga
knän och fötter som sjönk ner i varje steg och med risk att bli mer blöt. Tur att det sluttade nerför och alltså bara behövdes jobbas på framåt. Framåt i snigelfart. Vi hade nog räknat med en tur på två till tre
timmar med fikapaus eftersom den här turen var lika lång som den vi brukar göra på fjället bredvid med Vindarnas Tempel på drygt 6 km. Vi kan väl helt enkelt konstatera att underlaget inte lämpade sig riktigt.
Chokladpaus vid Stockåflostugan.
Stig brukar det vara sista biten här.
Tack vare att det var nollan eller strax under så var spängerna hala och vi därför fick fortsätta gå i det blöta, men vad gör väl det när det plaskar i kängorna ändå.
Nu började det skymma så den sista dryga kilometern behövde gå lite snabbare. Vi kom till bilen och det var verkligen i sista stund innan vi hade behövt pannlamporna.
Skönt att sätta sig i bilen och dra igång stolsvärmen på väg till Björnrike för att hämta Eva och Jannes bil innan vi åkte hem.
Efter en snabbdusch blev det att laga till lite snabbmat för efter bara två mackor som fika så hade jag blivit riktigt hungrig. Johan grillade medan det andra gick snabbt att fixa.
Dag 223
Lite glögg med grannarna fick avsluta dagen.