Varför inte ändra sig lite
Kom hem i kväll till ett tomt hus. Det var länge sedan. Konstig känsla. Med Alwa iväg för säsongen, Wiktor fortfarande kvar på sitt säsongsjobb fram tills det är dags för fjällvärlden även för honom och Johan i Stocholm så var det öde att kliva in.
I sådana stunder saknar jag att bli glatt mött av en vovve. Vet samtidigt att hund inte funkar vare sig med våra nuvarande tider och inte heller med Johans utvecklade allergi.
Dag 244
BLOSSAstaken ställdes fram så att jag är beredd på söndagkvällen.
Kände för att få vara bekväm och lat ikväll och köpa hem hämtmat. Johan kom hem vid halv åtta och sa att han var redo för att köra upp till fjällstugan redan ikväll. Stockholm tur och retur och sedan fylla bilen lite kvickt för att sedan köra via Stockholm upp mot fjällstugan. Vi skulle egentligen åka upp i morgon, men det blir smidigare för mig för då kan jag jobba bättre med uppkoppling. Varför inte ändra sig lite? Vi behöver ju inte tänka på att plocka med oss kläder och toalettgrejer och det underlättar något grymt.
Som två stora julgranar.
Det flöt på fint genom Stockholm, men jag blir ändå alltid förvånad av att det efter klockan halv tio är så många bilförare ute på vägarna.
Mysigt att Alwa tänder upp lite.
Ett lätt snöfall har lagt ett tunt lager vitt runt fjällstugan. Det är något visst med snön ändå. Ljuset och känslan av snö. Vetskapen om att snart få stå på skidorna är obeskrivligt härligt.
Nu har vi fyra timmar kvar tills vi är framme strax innan tre.
Tar nog lite sovmorgon ändå.
Kram
Någon cm nysnö.
PS Vi landade strax efter halv tre och det har gått jättebra. Alwa välkomnade med en sprakande braskamin. DS