Som ett brev på posten
Den där härliga träningsvärken som jag inte känt av på antagligen över ett år.
Tur att jag har kunnat stå upp och jobba idag för då har det iallafall blivit lite rörelse som nog minskat risken för att helt stelna till.
Dag 112 och jag har svårt att hålla bålstabilitet.
Regnet smattrade mysigt på plåttaket och jag stod där och darrade. Tre minuter gick inte idag utan där och då tänkte jag att det kanske var lite dags att starta paddan för ett mjukt yogapass med Adriene. Det var verkligen länge sedan.
Johan skjutsade mig in till stan efter jobbet för jag trodde att jag kunde få hjälp med min telefon som råkade följa med i gårdagens plurrande. Den vill inte riktigt fungera längre med kameran och knapptryckningarna. Tyvärr var jag visst tvungen att ha
telefonen säkerhetskopierad och det kunde jag ju ha tänkt på. Så hem och leta efter en gammal telefon som förhoppningsvis går att använda under felsökningstiden.
En telefon som föll med mig i vattnet och en keps som jag inte mer fick se efter paddlingen och lite blåmärken. Materiella saker är bara materiella saker som går att ersätta och små synliga märken som vittnar om äventyret
blir roligare med tiden.
Över 1 miljon visningar kan inte vara fel. Gick till min mejl där det ofta kommer fina mejl från Adriene och hennes team. Tyckte verkligen det senaste passade finfint att börja med. "Yoga to Gain Perspective" fick bli min nystart.
Inte flygande lätt men så skönt att starta igång med Adriene efter lååång frånvaro.
Sköna rotationer
För att fixa en Indiana Jones-film krävs egentligen ett soffbord fullt med godis, chips och dipp för att ha något att göra. Inte min typ av film och då det som fanns hemma denna måndag var popcorn. Kanske i och för sig lite nyttigare men
inte lika skoj film-tilltugg.
Veckan är igång och det är jag också.
Hoppas bara min telefon också kommer igång snart.