In i dimman
Badplatsen vid fjällstationen kändes inte så lockande idag.
In i dimman.
Vi följde bäcken upp.
Så gott med fjällvatten.
Gött med skaljacka och keps.
Oj där kom en liten glaciär fram ur dimman.
Vi hade visst kommit en bit upp.
När det är dimma är det inte lätt, tycker iallafall jag, att bestämma och förstå riktigt hur långt man kommit.
Mycket sten är det.
Det tog oss 40 minuter sista biten.
Med flera drickastopp och chokladbitar så kom vi till slut upp. Renarna passerade med lätthet över branten men vi undrade så vad de hittade sig för mat bland stenarna.
Närmar oss
Offerrännan?
Glaciären syns med sitt veckade snötäcke. Det är mäktigt att de krymper och växer under åren.
Predikstolen
Ont om stig var det gott om.
Fyyyyy tyckte jag när han var lite för mycket över kanten.
Uppe på toppen.
Coolt med en gästbok.
Skrev med darrig hand.
Önskar att någon med en hink rödfärg går leden upp och förstärker markeringarna. På vissa ställen var det svårt att hitta dem, men samtidigt så var det upp som gällde.
Dag 148 i lite nerförsbacke.
Nerför gick betydligt snabbare.
Nöjda och glada.
Tänk vilken fin skidåkning nerför här i vinter. Helikopter?
På vägen ner hade vi bättre sikt.
Trevligt att vi fick se lite hur vägen såg ut när vi gick ner för dimman kom och gick.
Den lilla sjön passerade vi visst på vägen upp med bara ett par meter utan att se den.
Mindre stenigt
Fint att kunna möta renar som strövar vid sidan av leden.
Tillbaka efter knappt 4,5 timmar och dimman och blåsten fanns kvar. En varm dusch var underbar att få tillbaka på fjällstationen och få sätta sig till en god buffé.
Älgfärsbiffar med svampsås.
Smak- och doftupplevelse med hjortronlikör.
Roligt med gardiner designade av vår lokala @vemdalensbovre av Lisa Kråik.
Underbar vistelse här i fjällmassivet Helags.
Tänkte fråga vilken topp det är men så såg jag skylten med sylarna. Härlig topptur ni fick trots dimman.