Samevistet

Så roligt att många nappade på nyårsdagsturenförslaget. En tur fram och tillbaka till Samevistet på turskidor.
Mina gamla turskidor tog mig utan bakhalt eller vidare glid framåt och det är lite det som är tjusningen med tur tycker jag. Det går inte snabbt, men det går framåt och jag njuter av att vara ute på fjället. Vi gick långsamt uppåt in i en mjölkig sky. Vi stakade på och efter ett tag såg vi en stor hord med renar som kom upp på fjället. Tyvärr var vi på för stort avstånd för att det skulle fastna mer än som svarta prickar på bilderna, men mäktigt är det.
Många skotrar hade letat sig hit via skoterleden.
Vi tog av oss skidorna och tog bord utomhus med sittundetlag och renfällar över. Sanna tog upp beställningen vid vårt bord. Goda våfflor med grädde och hjortronsylt och en varm kopp kaffe. Vi vände sedan åter strax efter klockan två och det började skymma, men vi lät pannlamporna i ryggan ligga kvar och hittade ner till Storhogna.
↑