Dan före dopparedan

Sovmorgon och vaknar till att solen tar sig över berget. 

(null)
Älskar soluppgångar. 

Johan hade redan jobbat i ett par timmar och varit iväg när jag kom upp. Skönt att ha semester. 

(null)
Vackert morgonljus. 
Tyvärr så saknas snö och snödjupet är i stort sätt obefintligt. 

(null)
Egen ren som vaktar fjällstugan. 

(null)
Skalspasset 

(null)
Ett par åk på Skalet där det var lugnt. 

(null)

(null)

(null)

I den snällaste backen, Persbacken, så löste skidan ut och jag tappade helt kontrollen. Det gick verkligen inte att få stopp och jag gled upponer ända tills trädet stoppade upp mig. Läskigt att inte ha kontroll. 

(null)
Dag 271

(null)
Det närmsta finskrivandet jag gör denna jul. 

(null)

(null)

Jag önskar alla mina vänner en riktigt GOD JUL & Ett Gott Nytt År även utan ett skrivet julkort. En slant in på Wera Isakssons sparbössa. 

Sedan vår Wera dog så vet nog många av er att mitt liv totalförändrades, vissa saker tappade helt mening eller lust. Julkortskrivandet var en sådan sak som liksom tappade ork och mening för det förknippade jag alldeles för mycket med de pysselstunder vi så ofta hade tillsammans vid köksbordet. Sista gången jag skrev vykort var just med Wera när hon och jag låg på Akademiska i Uppsala  för hennes protonstrålning. Vi två pysslade. 

(null)
En lugn eftermiddag under fuskpälsen i soffan. 

(null)
En sväng till Svenstavik för lite luftvidgande. 
Det var riktigt mycket snöyra och vinterväg, precis som det ska vara såhär års. 

Janssons frestelse förbereds, granen pyntas och skinkan griljeras, mer än så ska vi inte göra för vi ska ha semester. 

Nu snöar det här i Vemdalsfjällen och det förhöjer julkänslan lite extra. Det blir en vit jul. 

(null)
Jag pyntade och Johan satte stjärnan. 

Ta hand om dig och ta dig tid att njuta av morgondagen. 
Kram