Inte så van
Det hade mörknat när jag klev ut.
Jag var tvungen att gå och lägga mig en stund innan maten för jag hade fått spränghuvudvärk. Sedan åt jag kvällsmat och så tog vi på oss för att posta två brev. Vi hade för oss att det fanns en brevlåda halvvägs nerför backen.
Brevlådan som vi hittade halvvägs ner såg ut att vara i bruk, men vi vågade inte chansa utan vi gick ända ner till Bageriet.
Den här vet vi töms dagligen iallafall.
Det här är jag inte så van vid, att gå till brevlådan med brev.
På så sätt fick vi oss en kvällsprommis och temperaturen hade letat sig under nollan. Vi tog ett litet extravarv och kom bort från gatubelysningen.
Karlavagnen visade sig på stigen.
Tänk vad lite mat och frisk luft kan göra för att jag skulle känna mig så mycket bättre. Pannlampan på och luvan uppdragen.
Dag 918
En behöver inte så mycket för ett par dagar i fjällstugan.
Laddad för torsdagsjobb.
Kram