En våffeltur
Vi ställde bilen vid Ripfjället och tog oss mot Jaktstugan på typ transitspåret och sedan skoterleden upp på fjället. Vi har gått den här rundan ett par gånger tidigare för jag gillar att få till en runda lite hellre än fram och tillbaka.
Vi gick i skuggan av träden ända upp på fjället och sedan kom fler moln som gjorde promenaden riktigt behaglig.
Som en liten skogsväg en bit.
Väldigt lättgånget.
Uppför på skoterspåret.
Den här gången var stigen upp bara en stig och inte en bäck.
Skönt när det inte är för varmt när man traskar uppför.
Sonfjället långt därborta i dalen mellan Gråhogna och Vemdalsskalet.
Skiftningar av färger på fjällsluttningen.
Vi var helt ensamma på denna sträcka.
Vi såg två personer på håll på en annan led som vi senare skulle ta.
Jaktstugan
Fint att sitta ute och njuta av utsikten.
Flera hade hittat hit och satt både ute och inne i den mysiga stugan.
Supergott
Vidare mot Fallmoranfallen.
Älsk på spängerna, de är så lätta att gå på och skönt dessutom att det blir plant ibland för att vila fötter och anklar.
Satte på mig sandaler och knatade ut på myren. Det var ingen storfångst av hjortron. Som ett svalt/kallt fotbad med bärmassage. Trampade på en massa kråkbär som letade sig in i sandalerna.
Kallt vatten på myren men ville liksom inte sätta på mig strumporna och skorna. Det fick bli att gå i sandalerna bort till vattenfallen.
Därifrån kom vi och visst mår fötterna så mycket bättre av att gå i en sko med hårdare sula. Jag blev faktiskt trött i fötterna av sandalsgången.
Framme vid övre fallen.
Här hade jag haft publik om jag hade badat så jag väntade till det nedre fallets bassäng.
Först macka och fika.
Uppfriskande
Sedan gick vi mot Ripfjället där vi hade parkerat. Första delen är på spänger och sedan kommer stenstigar och då behöver man verkligen rejäla skor/kängor med hård sula.
Dag 1033
Botten full iallafall blev till hjortronsylt.
Sommarmat
Älskar att vi har närheten till naturen och sköna rundor.
Kram