Årets längsta…
Nu vänder det och det kommer gå mot ljusare tider nu. Hoppas att det gäller allt.
För 25 år sedan öppnades en flaska bubbel och Johan och jag förlovade oss denna mörka decemberdag.
En behöver ju inte ha förlovningsdag för att dricka bubbel för det kan bubblas åt dagen i sig ellerhur?
Raraste
Jag fick en finfin julgåva från min kära kollega Kerstin.
I personalrummet går det att hålla avstånd dessa dagar. Inte många kollegor på plats nu.
Vi har varit så duktiga på att fika även idag mellan årets nästan sista prov. Kerstin har ett par prov i morgon. Goda vanilj- och kardemummabullar blev tilltugget till kaffet. Kerstin, Cissi och jag tog en lunch på den närliggande
libanesiska kvarterskrogen. Det har verkligen inte gått någon nöd på oss idag, men lite extra kan en få unna sig sista jobbdagen innan semester.
Härligt när elever väljer att sitta och bara prata med oss efter att deras kurs är slut. Tänk så mycket livserfarenhet många av våra elever har med sig och spännande saker de gjort.
Dag 270
Vi rullar
Nu blir det nattkörning upp till fjällstugan. Lite lagom med biltrafikanter utmed vägen.
Det rullade på fint genom storstaden.
Restaurangbesöket utmed vägen.
Kvällstid så syns bilar i god tid och ännu mer synliga är räddningstjänstens blåljus. En olycka utmed vägen och vi kunde ändå nästintill glida förbi och hinna tänka tanken "Hoppas allt gått bra? Allt materiellt kan man fixa."
Som en Star Trek film.
Glad att det är Johan som kör.
Jag är bra på annat, typ äta godis.
Framme och fjällstugan sover.
Packa in o sova bara.
Jag har nu semester.