Ett vitt besked
När det blev lunchdags gick Kerstin och jag runt kvarteret till Napoli för en kebabrulle.
Vi kom dit och käkade innan lunchrusningen och det kändes tryggt och gott.
Lite skillnad mot gårdagens arbetsplats i fjällstugan.
Ett av breven i brevlådan var positivare än de andra som bara var räkningar.
Tömde brevlådan när Wiktor hämtat mig på jobbet och där fanns några vita kuvert. Tiden det tar att öppna ett vitt besked känns lång samtidigt som man inte vill behöva öppna för att förhala på något sätt. Tiden innan man fått upp brevet och tagit in så
snabbt man bara kan texten med god läsförståelse den är olidligt lång. Bäst att läsa en gång till för att vara säker.
Tacksam att de tyckte att skallens innehåll såg ok ut. Nu ska jag bara vänta på vad som sägs på neurologbedömningen. Väntar väl bara då fastän det är jobbigt. Huvudvärken är ju inte sämre iallafall.
Ledsen för att blomman inte klarade av att jag var borta eller synd att mina ungdomar inte kunde ha lite koll med vattenkannan.
Torkade blommor är förvisso på väg tillbaka som inredningsdetalj, men kanske inte en hortensia i kruka? Vad säger du? Har vi satt inredningstrenden med torkade krukväxter?
Nattmörkret, skogen och vi.
Vinden blåste kallt det ena hållet, men så snart vi kom upp i skogen och tände våra pannlampor så tog träden hand om vinden. På håll såg jag en annan pannlampa och dess ägare annars var det tyst och tomt i skogen.
Uppskattar positiva besked.