Skidpremiär

Idag hade det visst slagit om och blivit plusgrader. Då tänkte vi om lite. Vi ville inte ta första skiddagen med varmsnö för att Johans knä ska hålla. Det blev längdpjäxor på och en kort bit upp till toppen där det fina spåret ligger vid liften.
En stadig skidåkarfrukost med julskinka.
Stilexperten, han som alltid är så nöjd, min Johan. Spåret uppe vid Katrinatoppen ligger jättefint med lite lagom små backar för flåsets skull.
Nöjd med skidpremiären även om vi inte åkte så långt.
Istället för att packa matsäcken så isade jag en bricka så att vi kunde uteluncha. Efter lunchen tog vi tag i ljusslingan och Johan fick spika upp och jag behövde bara hålla sträckningen av slingan.
Sicken tur att slingan kunde räcka fram och tillbaka under räcket.
Fixade sedan fram lite glöggfika för att provsmaka glöggen med grannarna.
Brickan dukad och klar för utefika på altanen.
Ljus från en eldkorg (fick ta en marschall för att skydda altanen), lite ljus och slingan på brickan tillsammans med den nyuppspikade slingan hjälptes åt i decembermörkret här i Sångbäckens Fjällby. Det blev till slut lite kallt om fötterna efter ett tag även att både glögg och kaffe intogs. Mysigt att få till de där små träffarna utomhus nu när vi är ombedda att hålla oss på avstånd från varandra. Det känns bra mycket bättre att ses ute istället för att ses i ett sällskap om fyra på en restaurang. Dock längtar jag till ett dukat restaurangbesök med mat upplagt på en tallrik och sedan slippa disk.
För att värma upp tårna hamnade jag i soffan med en glögg, pepparkakor och ädelostdipp. Lyxig känsla att bara mysa runt och att veta att jag har semester. Ha en finfin lördagkväll!
↑