Julafton
Bärplockare och laddare till tandborsten.
Hon är för rar min syster som vet att jag har letat efter en bärplockare länge. När jag rensade ut gamla elgrejer så skickade jag uttjänta eltandorstar och laddare till returpunkten. Tyvärr mixade jag då ihop laddarna och råkade lämna ifrån mig laddaren
till min fungerande tandborste. Asaklantigt, men men. Hoppas nu gåvan från västkusten fungerar så att jag kan ladda.
Region Östergötland skickar snigelpost.
Idag låg ett nytt brev från sjukhuset. Snart ska jag få en röntgen på huvudet. Vill liksom få reda på om det går varför jag föll ihop där på fjället i somras och varför jag har ont i huvudet sedan dess.
Jag ville självklart testa bärplockaren direkt och fick med mig Johan ut. Första gången jag nog ens plockade lingon. Vi insåg nästan direkt att det var enkelt att plocka lingon för de sitter som i klasar. Enklare att plocka för hand än att få med
sig hela skogens barr och löv med bärplockaren.
Mysig skogskväll i den färgsprakande vegetationen.
Tacksam för naturen.
Vi plockade ett par nävar snabbt med lingon och sedan fortsatte vi vår promenadrunda i skogen. Det började skymma rätt så snabbt och jag försökte mig på att fara över blåbärsriset med bärplockaren. Blåbärsrisen är nu i stadiet att de släpper både bär
och blad så mitt försök skördade för mycket och i skymningen såg jag inte ens bären. Vi avslutade bärplockningen och tog skogsvägen tillbaka hemåt.
Testad och får nog inse att den får sparas till nästa år, men en så kul grej att ha.
Tack käraste syster.
Det hann bli rätt så mörkt innan vi kom hem och jag ställde mig vid spisen för att rensa under lampan.
Det blir gott att ta fram lingon till höstens eller vinterns helgrillade filé.
Frysta blåbär om än kanske inte längre de sötaste kommer smaka finfint i en lördagsfrukost nybakade scones.
En onsdagskväll som blev rätt så kort när jag inte var hemma förrän halv sex och i stort bara hann ta mig ut en sväng. Fast så skönt att närheten till skogen finns för mig.