Wiktors dag

Min son Wiktor har idag blivit 20 år, så stort för mig att han nu är så stor.  Vart tog åren vägen? Det vet jag ju faktiskt rätt så väl eftersom åren inte alltid snurrat på så snabbt. 
Idag fick Wiktor bestämma då jag hade försökt att locka med att få hit släkten eftersom hans Vemdalsresa skjutits fram. Han fick välja mellan släkten, restaurang eller bara hemma och han valde det sista. Skön grabb vi har som hellre vill vara hemma och käka än att få umgås med släkten eller gå på valbar restaurang. Han gjorde inköpet av öl och det blev liiite annorlunda mot hur det ser ut när Johan kommer hem med öl. 

(null)

Ett annat val var att INTE få vår skönsång och bli väckt utan att grattas vid frukostbordet istället. Det kan ju tyckas konstigt kanske att man väljer bort sången, men näe inte hemma hos oss. Vi är inte samstämmiga för fem öre. 

(null)
Lite tända ljus och det blev en ny mysig fölsestart. 

(null)
Wiktors val till middagen, tur att även jag åkte till Systemet innan matshoppingen. 

(null)
Min fina kollega Kerstin gav mig en massa hjortkött innan jul och denna fina filé hamnade på grillen. 

(null)
En regnig, grön och skön promenad i skogen innan matlagning och bakning startades. 

(null)
Lite yoga också förstås...

(null)
Fick smaka en liten shot innan maten. 
Halstablett i flytande form. 

(null)

(null)
Försvinnande gott och några av oss gillade även de honungsglaserade brysselkålen. 

(null)

Mammas lille pöjk är inte så liten längre, hur är det möjligt jag som inte så ofta känner mig så gammal ;-) Det är väl inte så länge sedan 
En son på 1,95 som är längst i familjen och aldrig kommer bli omvuxen av oss andra. Hur kunde han bli så lång? 

(null)





Glad över dagen och hur god och fin kväll vi fick. 
De små sakerna är oftast bättre än de som kostar mer...