annasiwer

Jag har alltid varit lite smårädd för hästar och har väl därför aldrig lärt mig att rida. Sedan har väl mannens och sonens allergi mot hästar inte gjort det lättare, men jag har länge sagt att jag skulle vilja gå några ridlektioner. Väntar på grannen Marie att hon ska sätta igång. De har en egen häst, men modell mindre så den kan jag inte öva på och inte hon heller. 

Cecilia och jag gick bort till hagen där Jazzmo och hans kompis stod. Han såg inte ut att vilja följa med oss, för han trodde nog att han redan skulle bli intagen för dagen och än mindre att ett blåbär som jag skulle få åka med på en promenad. Vi gick till stallet, borstade och gjorde pollen klar med sadel och allt vad det nu heter. Vilket vackert stall med en mysig sadelkammare för chill och stallvinkvällar och vackra fönster. 

Cecilia lovade dyrt och heligt att hålla i repet under hela turen. Varmt och lite småskumpigt gick vi ut i skogen och som tur var såg jag bra de tre rådjur som flydde framför oss längre in i skogen. Cecilia kämpade på för att hålla tempot och fick sig en rejäl pw i uppförs- och nerförsbackarna i skogen. Så mysigt när rädslan hade lagt sig och tiden vi fick till en massa snack. 

 

 

 

Hem för att duscha bort hästdoften och sedan ut till mamma och Uffe.